har verkligen insett att denna boendeform inte längre kommer att kunna fungera, helt seriöst. det går bara inte. man lever för tätt inpå varandra och jag bor som ni kanske förstått i en tresits soffa i mina föräldrars vardagsrum. jag orkar inte längre med att inte ha något privatliv, orkar inte med att ha en mamma som vars största intresse är sitt jävla arbete och en farsa som bara går runt och skriker på mina katter, min bror och mig. jag orkar inte längre med det här. en lillbror som sitter och skriker i sitt rum när han spelar tvspel med sina dumma jävla nördkompisar. USCH! inte ens på jobbet får man vara ifred från sin familj då mor är min arbetsgivare. USCH! jag mår inte alls bra i huvudet idag, känner mig jätteledsen och verkligen deppig, såhär har jag inte kännt sen dagarna efter jag kom hem från thailand. nej fifan va tröttsamt och känna såhär. känner mig inte peppad eller pigg på något. känner mig kvävd och less på allt. "men hitta på nåt då?" jo som vadå? jag vill ha lust och känna mig pigg och glad, inte nån jävla surfitta som bara gnäller. jag är orolig över min mamma, hur hon mår och hur det här kommer att sluta. allt jag vill ha är ett eget hem så jag ändå får lite distans och avstånd ifrån mig själv och min familj. jag klarar inte av att leva i oreda och stök. DET GÅR INTE! nej, ska man ta och dra något gammalt över sig kanske? HAAHA. lets fuckin do it. har spytt klart nu känner jag ;)

kom och rädda mig någon fööör fan!

MJAAAU!